Metod
Den huvudsakliga metodutvecklingen har skett i ett dedikerat expertteam från Ecogain i nära samarbete med projektets Advisory Board, en grupp framstående forskare och personer med specialistkompetens.
Gruppen har jobbat iterativt med att utveckla beräkningsmetoden CLIMB med fördefinierade parametrar som anpassas till förhållanden i svensk och nordisk natur. Metoden är baserad på den brittiska Defra Biodiversity Metric 3.0.
Beräkning av biologisk mångfald inom ett påverkansområde
Ett projekt inleds många gånger med att ett projektområde identifieras, exempelvis ett planområde för bebyggelse, platsen för en gruva, en kraftledningsgata etc. I projektområdet finns ett flertal olika naturmiljöer som är avgränsnings- och bedömningsbara gällande naturtyp och naturvärde.
Efter att ett projektområde identifierats inventeras området enligt standarden för naturvärdesinventering, SS 199000:2023. Naturvärdesinventeringen avgränsar och bedömer biotopernas art- och naturvärde, vilket genererar naturvärdesklasser.
Figuren illustrerar avgränsade biotoper med bedömda naturvärdesklasser, inom det avgränsade projektområdet.
Efter genomförd naturvärdesinventering beräknas biotopernas CLIMB-enheter enligt formeln för nuvärdesberäkning.
Varje naturvärdesklass har en faktor kopplad till sig i CLIMB. Vid en naturvärdesinventering bedöms om respektive biotop ligger inom ett värdelandskap, vilket speglas i modellen. Läs mer om faktorerna i den tekniska beskrivningen.
För att beräkna framtida CLIMB-enheter till följd av en planerad förändring görs en förändringsberäkning. Olika påverkansfaktorer till följd av planerade åtgärder vägs in i modellen. Resultatet av en förändringsberäkning visar vilka delar av en biotops areal som:
- Förbättras – genom restaurerande åtgärder som exempelvis höjer naturvärdet på platsen
- Förloras – genom direkt påverkan, som t ex arealen för dagbrott, avverkning, vägar, utgrävning, dumpning etc.
- Försämras – genom negativt påverkande åtgärder som exempelvis sänker naturvärdet
- Bevaras intakt
- Skapas – nya naturtyper kan skapas, som inte finns idag, exempelvis när en naturtyp ersätter en annan eller då en förlorad naturtyp ersätts med en ny, eller yngre naturtyp.
Genom att summera förbättrade, förlorade, försämrade, bevarade och skapade CLIMB-enheter beräknas den framtida CLIMB-enheten för området. Vid förbättrande och skapande åtgärder inkluderas riskfaktorer som hur lång tid det tar och svårighetsgrad att uppnå målsatt naturtyp och naturvärdesklass.
Efter nuvärdesberäkning och förändringsberäkning kan resultatet summeras för att tydligt illustrera hur stor den eventuella förlusten/vinsten av biodiversitet är redovisat i CLIMB-enheter.
Hantering av kompensation i CLIMB
I de fall de planerade åtgärderna leder till förlust av biodiversitet (CLIMB-enheter) är det av intresse att kompensera för denna förlust i ett kompensationsområde. Detta kan göras genom att identifiera ett kompensationsområde där åtgärder kan genomföras för att höja områdets värde för biologisk mångfald och därigenom även antalet beräknade CLIMB-enheter för kompensationsområdet.
På samma sätt som vid kartläggningen av naturvärdesklasser inom påverkansområdet genomförs en naturvärdesinventering inom ett eventuellt kompensationsområde, i enlighet med svensk standard för naturvärdesinventering.
Figurerna ovan illustrerar avgränsade biotoper med bedömda naturvärdesklasser, inom det avgränsade kompensationsområdet.
Kompensationsområdets CLIMB-enheter beräknas på samma sätt som vid en nuvärdesberäkning av påverkansområdet. Modellen tar hänsyn till biotopernas areal, naturvärdesklass, landskapsvärde samt avståndet till påverkansområdet och skillnad/likhet i naturgeografisk region mellan sajterna.
På samma sätt som vid förändringsberäkningen av påverkansområdet genomförs en förändringsberäkning vid kompensationsområdet. Den planerade förändringen måste vara additionell för att räknas. Läs mer om additionalitet i användarhandbokens principer och i den tekniska beskrivningen.
Efter att en summering gjorts över CLIMB-enheter i påverkansområdet jämförs denna med antalet CLIMB-enheter som bygger på additionella åtgärder, som planeras tillföras i det eventuella kompensationsområdet.
Hänsynshierarkin är en internationellt vedertagen metod med riktlinjer för hänsynsfull hantering av biologisk mångfald i olika utvecklingsprojekt.
Att jobba enligt hänsynshierakin innebär att:
- Steg 1: Undvika påverkan och anpassa projektet, kanske med en annan lokalisering.
- Steg 2 Där naturen ändå kommer påverkas negativt ska påverkan minimeras så långt som möjligt.
- Steg 3 Bygga in restaurering av natur i projektet.
- Steg 4 Kompensera för och balansera de kvarstående förluster av natur som trots steg 1-3 ändå uppstår. Kompensationen kan ske på en annan plats och kan till och med bidra till en samlad, netto positiv påverkan.
CLIMB är verktyget som möjliggör beräkningarna i alla delar av hänsynshierarkin.
Fakta metod
Den kompletta CLIMB-modellen innehåller:
- Beskrivning av förutsättningar för insamling av biodiversitetsdata
- Dokumentation av begrepp och olika parametrar för beräkning
- Beskrivning av beroenden till SIS standardiseringar
- Definition av användbara nyckeltal (KPI:er) anpassade till olika användarfall
- Användarhandbok och teknisk beskrivning
Modellen är sedan projektavslutet i september 2023 tillgänglig för att ytterligare kunna testas, utvärderas och appliceras i vitt skilda natur- och markanvändningsområden i hela Sverige.
Modellutveckling & vetenskaplig förankring
CLIMB har utvecklats i tät samverkan och dialog mellan modellutvecklingsteamet och projektets Advisory Board.
Advisory Board (hösten 2022 – våren 2023) hade som syfte att utgöra en kanal för kunskapsutbyte mellan akademin och näringslivet i samband med utvecklingen av CLIMB.
Diskussionerna med Advisory Board gav ett värdefullt stöd i utvecklingen av de mest utmanande delarna av modellen samt i överbryggningen mellan vetenskaplig grund och näringslivets behov av att snabbt utveckla en tillämpbar modell.